Bra jakt - trätjära
Fortfarande avses åteljakt vilket
jag tycker är den jaktformen som stör grisarna
minst. Här är det också mycket lättare
att skjuta rätt djur och få rätt avskjutning
i ett område. De andra jaktformerna som t.ex. jakt
med hundar lämpar sig bäst på marker med
goda stammar av vildsvin. På marker med sämre
biotoper där inte grisarna gärna uppehåller
sig för ofta är mer störningskänsliga
och här gör sig en åtel mycket bättre.
Eftersom jag har störst erfarenhet
av åteljakt vill jag dela med mig av detta. De marker
jag jagar på har inte de riktigt bästa förutsättningarna
för grisarna som jag påtalat tidigare. Visst
håller de gris, men inte i den utsträckningen
som är önskvärd. Men det går att bedriva
en bra jakt ändå om man följer upp deras
beteenden och besöken på åtlarna. Detta
har jag gjort nu varje dag i tre års tid, vilket också
har gett lön för mödan. Den viktigaste faktorn
är att se till åtlarna ofta för att se om
det finns gris i området. Som jag skrivit i första
studien brukar jag vänta tills de besökt en åtel
två kvällar/nätter på rad innan det
är lönt att sätta sig i tornet. Men det händer
ibland att ivern tar överhand och jag sätter mig
redan efter det första besöket men då ofta
med ett klent resultat. Om man bara väntar till rätt
tillfälle är det mer en regel än ett undantag
att grisarna kommer fram till åteln när man sitter
där. Ligger vinden fel hjälper inte rätt
tillfälle utan man får vänta till en annan
dag.
Har man däremot byggt ett jakttorn
som jag beskrev i den första studien går det
att sitta vid en åtel även om vinden inte är
den bästa. Jag har hört att just det tornet blivit
mycket populärt bland åteljägarna. Eftersom
vittringen från människan är det värsta
ett vildsvin kan tänka sig gäller det att hela
tiden försöka eliminera den.
Jag har provat alla dunderkurer som tänkas
kan, men inte fått den riktiga utdelning som önskas.
Det bästa är ändå att pensla på
rejält med trätjära på jakttornet.
Tänk på att göra det på den höjd
så att inga grisar kommer åt den. Eftersom tjäran
snabbt torkar avger den inte samma intensiva lukt mer än
ett par veckor. Därför bör det målas
på nytt med jämna mellanrum. Detta gäller
även den tjäran som penslas på vid åteln.
Jag har märkt att nymålad tjära drar grisarna
fram till åteln mycket bättre än den äldre
tjäran.
Det är inte alltid grisarna skrubbar
sig mot tjäran när de är vid åteln.
Sugga med kultingar gör det nästan aldrig. Andra
grisar som inte nått ett års ålder kan
skrubba sig, men det är inte så vanligt. Däremot
de äldre grisarna har svårt att låta tjäran
vara ifred. Detta beteende har att göra med att de
försöker få bort kvalster och parasiter
som sitter i pälsen. Att de just föredrar trätjära
har att göra med att den finns i naturen redan. De
har utnyttjat denna metod mot ohyra från deras begynnelse.
Då inte koncentrerad trätjära som inte finns
naturligt utan de har använt sig av kåda från
träden. Därför ser man märken av deras
tänder och betar på träd där de försöker
få fram kåda. Detta beteende gör de även
på trätjäran som det används mycket
av idag.