Lantbrukaren


itllbaka

kamera

majs

 

Population

År 2002 började de första vildsvinen uppenbara sig på fastigheten. Egentligen var det på en angränsande mark som grisarna först visade sig. Enligt jägare på den marken hade de sett de första spåren av vildsvin för ca 5 år sedan. Men för tre år sedan kom de första tecknen på att gris hade etablerat sig i området.

Jag tror nog att gris har använt min mark tidigare som genomgångsmark utan att ha gjort för mycket väsen av sig.

Idag är situationen en helt annan. Vi har nu en relativt bra stam av gris men vi har ändå inte nått toppen av vad området kan inhysa. Om ca 2 år är nog kulmen nådd och fler grisar är inte att vänta. Nästa steg är utvandringar som jag tror redan börjat.

I området finns idag 3 familjegrupper som jag vet om, och avkommer från dessa som rör sig i samma område. Här uppehåller sig ibland också enstaka andra djur från helt andra områden. Tydligast ser man detta fram emot våren då mellanstora galtar börjar vandra över större områden för att skaffa sig egna revir. Det är dessa djur som följer samma mönster i deras beteende och då speciellt att de är framme samma tider på åtlarna.

Alla individer och deras rörelsemönster följs i stort sett åt och kommer att beskrivas längre fram i studien. I området där vi har gris idag är inte biotopen den rätta och jag tror aldrig att grisstammen blir så stor här heller i framtiden. De vandrar vidare till bättre marker med bättre förutsättningar för att skaffa sig naturlig föda. Det är något de hellre föredrar istället för det foder vi lägger ut på åtlar och foderplatser.

I diagrammet av besöksfrekvens ser man antal besök per månad. Däremot visas där inte om det är samma djur eller samma grupp som är framme varje gång. Det kan vara lite missvisande då vildsvinet är ett vanedjur och lär sig fort var det finns mat. Hela besöksfrekvensen bygger till största delen av på besöken på åtlarna. Men jag tycker ändå att det går att avläsa att populationen är på stark frammarsch. Av spårinventering på åtlarna ser man att det ofta skiljer sig på vilka grisar som är framme. Det är också lätt att urskilja antalet grisar och vilken ålder de har.

Det är bara en gång under dessa 3 åren jag har sett små kultingspår i början av oktober. Av spåren att döma så kan de inte varit mer än en månad gamla. För det mesta tycker jag annars att spåren oftast tyder på normaltidsfödda kultingar, alltså födda någon gång under vårvintern.

Vi har idag en rätt avskjutning där vi inriktar oss på de yngre djuren. Inte en enda sugga är skjuten på fastigheten. Däremot sköts en sugga på grannmarken hösten –04, vilket skapade stor oreda bland grisarna flera veckor framöver.

 

 

 

 

 

 

   

Denna studie är indelad i fjorton st avdelningar. För att läsa vidare klickar Du på respektive avdelning.

För att följa sammanhanget i studien på bästa sätt är det att föredra att läsa avdelningarna i nummerordning.


1. Population
2. Rörelsemönster och rutiner

3. Klockans förträfflighet

4. Uppträdande på åtlar
5. Tillfälliga vistelseområden
6. Styra vildsvinen
7. På matsedeln
8. Bra jakt – trätjära
9. Förvaltning och resurs
10. Förflyttningar över områden
11. Karta
12. Diagram
13. Fakta och lite av varje
14. Slutord

Tipsa Dina bekanta om denna vildsvins-studie

Vildsvinsbutiken
Telefon: 0435-46 05 30 E-post: info@vildsvin.se

 

Allt material på vildsvin.se är copyright-skyddade