Lantbrukaren


tillbaka

annons

annons

 

 


Fakta och lite av varje

För att uppnå en "knall och fall" effekt går det att skjuta i grisens främre lungparti och samtidigt få träff i ryggkotpelaren. Sikta lite högre och ca 15-20 cm längre fram än vad som anses vara det perfekta skottet. Grisen faller död direkt i skottet. Det bör bara praktiseras om man är väl förtrogen med sitt vapen och om det är tillräckligt ljust ute. Ryggraden på en gris ser ut ungefär som en kofot.

Se till att du alltid har två handstrålkastare vid åteljakt. En används när du går hem för kvällen och den andre skall finnas i bilen med nya batterier eller nyladdat batterifack. Det var många gånger jag svor i början då min enda ficklampa behagade att ge sig så fort den skulle användas på skottplatsen. Grisarna har ofta för vana om man inte gör som jag skrivit ovan – att dra iväg 40-50 meter oavsett om det är ett hjärt– eller lungskott.

En händelse; Förra vintern sköt jag ett genomskott på en 100 kilos galt. Det låg ca 10-15 cm snö vid tillfället. På skottplatsen fanns varken hår eller blod. Efter 25 meter hade galten sprungit rakt på ett träd och då fann jag de första bloddropparna. Efter trädet färgades snön röd av blod och efter ytterligare 25 meter låg den död. Skottet hade tagit mitt i lungpartiet.

Gör alltid ett eftersök även om det inte finns något blod eller hår på skottplatsen. Efter mindre grisar finner man dock oftast tecken på träff vid skottplatsen om skottet sitter där det skall.

Hur fort växer galtarna; Alla djur som är skjutna på marken har vägts (levandevikt).

Beräknad nedkomst var i början av mars månad.

Fyra månader gamla så väger de ca 20 kg. Åtta månader – 46 kg. Tio månader – 55 kg. Fjorton månader – 80 kg. Sexton månader – 93 kg. Allt enligt protokoll.

Var tar suggor och gyltor vägen? Alla iakttagelser under dessa tre åren visar att dessa grisar bara finns på besök på fastigheten under den tiden när kultingarna är små fram till att årsgaltarna lämnar suggan. Från maj till oktober är de mycket frekventerade på marken. Mellan november och till slutet av april är förekomsten mycket sparsam. Jag har olika teorier om detta men eftersom jag inte är helt säker får jag vänta med att skriva om dem tills mer fakta inkommer.

Säkra larmanordningar på åteln; Jag har tre åtlar på marken och på varje sitter det ett larm.

Ett elektroniskt rörelselarm (fungerat bra i tre år) och två mekaniska. De mekaniska har inga delar som kan bli fördärvade av fukt. De fungerar genom att en fiskelina med sprint löper över åteln. När ett djur går på linan åker sprinten ut och larmet går i tornet. Linan sitter på säker höjd så att larmet inte utlöses av räv eller grävling.

 

 

 

 

 

 

 

 

   

Denna studie är indelad i fjorton st avdelningar. För att läsa vidare klickar Du på respektive avdelning.

För att följa sammanhanget i studien på bästa sätt är det att föredra att läsa avdelningarna i nummerordning.


1. Population
2. Rörelsemönster och rutiner

3. Klockans förträfflighet

4. Uppträdande på åtlar
5. Tillfälliga vistelseområden
6. Styra vildsvinen
7. På matsedeln
8. Bra jakt – trätjära
9. Förvaltning och resurs
10.Förflyttningar över områden
11. Karta
12. Diagram
13. Fakta och lite av varje
14. Slutord

Tipsa Dina bekanta om denna vildsvins-studie

Vildsvinsbutiken
Telefon: 0435-46 05 30 E-post: info@vildsvin.se

 

Allt material på vildsvin.se är copyright-skyddade