Fakta och lite av varje
För att uppnå en "knall och fall"
effekt går det att skjuta i grisens främre lungparti
och samtidigt få träff i ryggkotpelaren. Sikta
lite högre och ca 15-20 cm längre fram än
vad som anses vara det perfekta skottet. Grisen faller död
direkt i skottet. Det bör bara praktiseras om man är
väl förtrogen med sitt vapen och om det är
tillräckligt ljust ute. Ryggraden på en gris
ser ut ungefär som en kofot.
Se till att du alltid har två handstrålkastare
vid åteljakt. En används när du går
hem för kvällen och den andre skall finnas i bilen
med nya batterier eller nyladdat batterifack. Det var många
gånger jag svor i början då min enda ficklampa
behagade att ge sig så fort den skulle användas
på skottplatsen. Grisarna har ofta för vana om
man inte gör som jag skrivit ovan – att dra iväg
40-50 meter oavsett om det är ett hjärt– eller
lungskott.
En händelse; Förra vintern sköt
jag ett genomskott på en 100 kilos galt. Det låg
ca 10-15 cm snö vid tillfället. På skottplatsen
fanns varken hår eller blod. Efter 25 meter hade galten
sprungit rakt på ett träd och då fann jag
de första bloddropparna. Efter trädet färgades
snön röd av blod och efter ytterligare 25 meter
låg den död. Skottet hade tagit mitt i lungpartiet.
Gör alltid ett eftersök även
om det inte finns något blod eller hår på
skottplatsen. Efter mindre grisar finner man dock oftast
tecken på träff vid skottplatsen om skottet sitter
där det skall.
Hur fort växer galtarna; Alla
djur som är skjutna på marken har vägts
(levandevikt).
Beräknad nedkomst var i början
av mars månad.
Fyra månader gamla så väger
de ca 20 kg. Åtta månader – 46 kg. Tio månader
– 55 kg. Fjorton månader – 80 kg. Sexton månader
– 93 kg. Allt enligt protokoll.
Var tar suggor och gyltor vägen? Alla
iakttagelser under dessa tre åren visar att dessa
grisar bara finns på besök på fastigheten
under den tiden när kultingarna är små fram
till att årsgaltarna lämnar suggan. Från
maj till oktober är de mycket frekventerade på
marken. Mellan november och till slutet av april är
förekomsten mycket sparsam. Jag har olika teorier om
detta men eftersom jag inte är helt säker får
jag vänta med att skriva om dem tills mer fakta inkommer.
Säkra larmanordningar på åteln;
Jag har tre åtlar på marken och på varje
sitter det ett larm.
Ett elektroniskt rörelselarm (fungerat
bra i tre år) och två mekaniska. De mekaniska
har inga delar som kan bli fördärvade av fukt.
De fungerar genom att en fiskelina med sprint löper
över åteln. När ett djur går på
linan åker sprinten ut och larmet går i tornet.
Linan sitter på säker höjd så att
larmet inte utlöses av räv eller grävling.